... En personlig blogg om allt och inget, som skrivs av Emelie.

Nu har jag varit aktiv och pysslat om designen. Jag gillar't!

/ Emelie

Foto: Emelie / 2010

Jag var så trött på träväggen, så jag tapetserade om bloggen. En sådan tapet skulle jag vilja ha i framtiden, den eller i ljusblå. Så charmigt, tycker jag. Japp. Jag sitter på konferensrummet med kameran för att se om några ur personalen kommer och blir fotade, men många är på semester just nu så jag tror inte det kommer någon idag alls. 40 minuter kvar tills jag har lunch, sedan drar jag! :) Ha det super!

Min syster hade berättat om honom, Chris Medina och jag kollade lite. Gud, så fint! Han hade precis friat till sin tjej, och sedan var tjejen med om i en bilolycka och blev hjärnskadad. Han stod vid hennes sida dag efter dag, natt efter natt. Vad är finare än det här? Texten nedanför är till hans fästmö, Juliana. Något som berörde varje människas hjärta. Till och med mitt.

Anywhere you are, I am near
Anywhere you go, I'll be there
Anytime you whisper my name, you'll see
How every single promise I keep
Cuz what kind of guy would I be
If I was to leave when you need me most

What are words
If you really don't mean them
When you say them
What are words
If they're only for good times
Then they don't
When it's love
Yeah, you say them out loud
Those words, They never go away
They live on, even when we're gone

And I know an angel was sent just for me
And I know I'm meant to be where I am
And I'm gonna be
Standing right beside her tonight
And I'm gonna be by your side
I would never leave when she needs me most

What are words
If you really don't mean them
When you say them
What are words
If they're only for good times
Then they don't
When it's love
Yeah, you say them out loud
Those words, They never go away
They live on, even when we're gone

Anywhere you are, I am near
Anywhere you go, I'll be there
And I'm gonna be here forever more
Every single promise I keep
Cuz what kind of guy would I be
If I was to leave when you need me most

I'm forever keeping my angel close

Bild: Supercat.

Nu när vardagsrummet börjar bli klart, och jag ska ju ta hem mina katter snart. Men för att de ska kunna njuta av den friska luften i balkongen, måste jag fixa balkongsnät. Det står ju tallträden precis vid och de skulle lätt kunna gå över till grannen intill! Det är ändå lag på det sedan 2008 då man måste ha balkongsnät om man bor minst 5 meter högt ovanför marken och låter sina katter vara i balkongen. Min f.d fosterfamilj hade en vacker norsk skogskatt som föll från tredje våningen, men som tur så klarade den sig. Så det kan faktiskt hända mina också så jag vill ha balkongsnät trots allt. Balkongsnät kommer nog att stå i vägen, men bättre än ingenting alls. Jag tror att jag vill ha sådant nät då det är transparent, slitstarkt OCH katter kan inte klättra på dem.

Jag känner min Flora och Spero. Flora skulle utan tvekan springa in till grannen och eventuellt försöka hoppa till tallträden... Hon vågade ju hoppa och rymma i Örebro, men då var det på bottevåningen som tur var. :) Spero skulle nog softa lugnt. Det brukar gå olika katter i tallskogen så de lär stirra ordentligen när de ser dem... Ja, balkongsnät är ett måste, helt enkelt. :) Men först måste vi bara mäta balkongen så att man kan ha rätt storlek på nätet sedan.

Ni som har katter, har ni balkongsnät eller något sorts skydd?

Foto: Emelie / Iphone

I fredags, dagen före nyårsafton åkte jag ner till Uppsala efter jobbet för att möta upp Hoa. Där skulle vi kolla lite i affärer, mestdels för att köpa tomma canvastavlor jag önskade mig få av honom, samt akvarellfärgerna. Köpte två olika storlekar, och dagen efter pirrade det i fingrarna så jag satte igång vid tvåtiden och målade utav fantasin. 3 timmar senare var jag färdig. :) Det tog tid att måla fjädrar och håret, men jag är nöjd. Jag är lite förälskad i den stora fjädern, haha. Eller mest kär i hur håret och fjäder har sin glans.


Foto: Emelie / Iphone

Sedan sa min mor att hon ville jag skulle måla en tavla åt henne, på en islänning så jag åkte och köpte en mindre tom canvastavla och målade den i söndags. Det var inte lika lätt, då mamma absolut ville ha en islänning som töltade samt massor av hår. Skissa fram, sudda bort, skissa fram, sudda bort i en halvtimma, kanske. Jag hade ju bara en chans att måla bra, en canvastavla kastar man inte bara bort. Endast ansikte och hår hade fått räcka, men jag fick anta utmaningen. Dock är den inte 100% färdig då islänningen där behöver en större mage... ;) Haha.

Igår var det dags att återkomma till vardagslivet med arbete - men jag drabbades av en jäkla smärta i övre delen av magen som gjorde att jag knappt kunde sova under natten. Jag sjukanmälde mig och försökte sova, men det gick bara i ett par timmar sedan fick man kliva upp. Nångång på eftermiddagen försvann smärtan, tack och lov. Problemet har jag fått då och då, igår och innan dess var det nog vinter/vår 2011 och även våren 2010. Det kan kanske vara gallanfall, men det kan avta och jag mår ju bra nu. Händer det igen nästa gång, får man nog kolla upp det. Det är ingen vidare smärta när man väl får det. :(

Senare idag klockan tre efter jobbet ska jag iväg på två lägenhetsvisningar här i Östhammar, på Ulriksgatan 15 och 28. Två lägenheter på samma gata, då kan man hinna med både samma dag. Hoppas att lägenheter iallafall minst duger, sedan får vi se om vi tackar ja till nån av dem. Spännande. :)

Vi hörs!